EU och internationellt

Internationell handel har en avgörande betydelse för svenska teknikföretag och Sverige i stort. Genom handel skapas förutsättningar för specialisering och storskalighetsfördelar. Det har bidragit till utvecklingen av alltmer avancerade produkter och komponenter, mer valfrihet för konsumenter, ökade investeringar och satsningar på forskning och utveckling. Svenska teknikföretag är integrerade i globala värdekedjor och importerar insatsvaror för förädling och vidare export.

EU & internationellt
"EU:s industripolitik ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet i Europa."
Joel Jonsson
ansvarig EU:s inre marknad och handelspolitik
EU & Internationellt
"Sverige ska driva på för en ambitiös europeisk frihandelsagenda som öppnar upp nya marknader och värnar lika spelregler."
Joel Jonsson
Ansvarig EU:s inre marknad och handelspolitik
Mer om sakområdet

Senaste nytt


Om sakområdet

En fortsatt konkurrenskraftig svensk industri är beroende av goda möjligheter att bedriva handel med vår omvärld. Därför är det viktigt att Sverige verkar för att eliminera kostsamma handelshinder genom att driva en ambitiös frihandelsagenda.

En välfungerande inre marknad

EU:s inre marknad är Sveriges hemmamarknad. Ungefär tre fjärdedelar av vår export går till den inre marknaden som bidrar med drygt 700 000 arbetstillfällen i Sverige. En huvudprioritering för Sverige ska därför vara att värna ett EU lämpat för svenska företags intressen.

Teknikföretagen förespråkar en aktiv EU-politik som främjar en öppen, gränsöverskridande handel både på EU:s inre marknaden och med tredjeland. Som exportberoende land med en majoritet små- och medelstora företag är det viktigt att Sverige är en drivande röst för frihandel och lika konkurrensvillkor. Detta blir extra viktigt i och med Storbritanniens utträde ur EU, då Storbritannien i likhet med Sverige motarbetat växande protektionistiska krafter inom EU.

En välfungerande inre marknad är en förutsättning för EU:s fortsatta konkurrenskraft. Huvudprincipen för EU:s inre marknad ska vara harmonisering – att samma regler gäller i alla medlemsstater. EU behöver inte fler regler, utan bättre efterlevnad av redan beslutade regler. Idag finns det en bristande regelefterlevnad bland många medlemsländer vilket hämmar utvecklingen av den inre marknaden och skapar nationella särkrav som är kostsamma för svenska företag. Läs mer om detta under vårt fokusområde "Produktregler och standardisering".

Stärk det multilaterala handelssystemet – genom samverkan i globala organisationer 

Det multilaterala handelssystemet utmanas av tilltagande protektionism i vår omvärld. För Sverige är det avgörande att starka handelsnationer respekterar det Världshandelsorganisationen WTO. Utan WTO riskerar de största länderna sätta agendan på bekostnad av det regelbaserade handelssystemet som gynnar alla. Genom samverkan i globala organisationer (till exempel OECD, ISO och IEC) skapas även förutsättningar för regelharmonisering och internationella standarder. Detta har stor betydelse för svenska företags konkurrenskraft då det minskar kostnaderna för produktanpassning, underlättar produktutveckling och ger tillträde till utländska marknader. 

Verka för en ambitiös europeisk handelsagenda – genom en expansiv frihandelspolitik 

Sedan USA intagit en mer återhållsam handelspolitik och Storbritannien lämnat EU är det viktigt att EU står upp för frihandeln och motverkar protektionism i vår omvärld. Detta innebär även en strategisk möjlighet för EU att tillvarata inledda samarbeten med länder som vill förbättra sina handelsförutsättningar. Det ger EU möjlighet att sänka tullar, riva handelshinder och harmonisera olika nationella regelverk. EU bör eftersträva att liberalisera handeln med strategiskt viktiga tillväxtmarknader, som till exempel Sydostasien. I brist på multilaterala eller bilaterala överenskommelser för att adressera snedvriden konkurrens är det även nödvändigt att EU utvecklar moderna handelspolitiska skyddsåtgärder för att säkerställa lika konkurrensvillkor med tredjeland. 

Säkerställ en nära handelsrelation med Storbritannien – med lika spelregler 

Att Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 är en förlust för alla parter. Teknikföretagen efterfrågar en så nära handelsrelation som möjligt med Storbritannien, utan att den inre marknadens funktionssätt och sammanhållning försvagas. Det är viktigt att uppnå den högsta möjliga graden av harmonisering av regelverken, inte minst beträffande statsstöd, konkurrensregler samt arbets- och miljökrav. 

Modernisera EU:s handelsavtal – genom att inkludera dataflöden 

Allt större del av handeln är beroende av digitala tjänster och svensk industri får stegvis ett allt större tjänsteinnehåll. För att möta denna utveckling är det viktigt att EU tar in bestämmelser som säkerställer fria dataflöden när nya frihandelsavtal förhandlas. På så sätt får vi mer tids- och ändamålsenliga avtal som reflekterar hur handeln idag ser ut.