En gemensam arena behöver skapas som kan vara en drivkraft för ett kunskapsbyggande mellan lokal, regional och nationell nivå där olika perspektiv, roller, kompetenser och finansiering kan kopplas ihop. Här finns en stor potential i att upphandla nya och effektivare varor och tjänster.
Innovationsupphandling har inte fått den roll i innovationssystemet som det finns potential för. Det finns flera anledningar till detta. Ett betydande hinder handlar om vem som tar risken i en innovationsupphandling. Det finns en osäkerhet hos upphandlande myndigheter och leverantörer kring hur denna risk ska hanteras. I praktiken kan en innovationsupphandling utmynna i en lösning som inte möter de behov som slutanvändarna har.
Vem är beredd att försvara en resurskrävande upphandlingsprocess, när ett attraktivt alternativ är att välja en etablerad och beprövad lösning? Ett annat hinder handlar om osäkerhet kring juridik och hur en innovationsupphandlingsprocess kan formeras i praktiken. Det finns också många frågor som kan adresseras gemensamt i en gruppering av beställare, i dessa fall krävs en sammanhållande kraft som kan bidra med specifik kompetens och samspela med marknadsaktörer och andra intressenter.
Regeringen behöver ge myndigheter med stora upphandlingsvolymer uppdrag och förutsättningar att genomföra innovationsupphandlingar. Incitament behöver skapas genom att verksamheten mäts utifrån hur upphandlingar bidrar till innovation. En mål- och resultatstyrning med innovation i fokus bör införas.
Vinnovas roll att stötta innovationsupphandlingar i kommuner och landsting behöver tydliggöras och särskilda resurser avsättas. Detta kan ske till exempel genom att samla flera aktörer i en upphandling.
Det finns ett behov av en gemensam satsning på innovationsupphandling, som anknyter till samhällsnyttan av en innovationsupphandling. Det handlar om att skapa en process som kan bidra till att ta fram bättre lösningar, effektivare tjänsteleveranser och samtidigt bidra till välfärdssamhället och övergripande mål samt stimulera företag att vara mer innovativa, i enlighet med den nationella upphandlingsstrategin. Detta ökar i förlängningen den svenska konkurrenskraften och strävan mot en mer hållbar utveckling. Den gemensamma satsningen kräver samverkan mellan en rad olika typer av organisationer, på nationell, regional, och lokal nivå samt mellan det offentliga och näringslivet.
Teknikföretagen ser ett behov av att en gemensam arena skapas som kan vara en drivkraft för ett kunskapsbyggande mellan lokal, regional och nationell nivå där följande delar kopplas ihop:
- Beställaren/behoven genom offentlig sektor: myndigheter, SKL som företrädare för kommuner och regioner och eventuellt ett urval av regioner, kommuner och statliga myndigheter.
- Leverantörer av lösningar som kan representeras av branschorganisationer eller andra företrädare för näringslivet såsom Teknikföretagen och andra branschorganisationer och eventuellt ett urval av företag.
- Kompetens om innovationsprocesser genom Vinnova, RISE och Swedish incubators och Science Parks, SISP.
- Kompetens om upphandling genom Upphandlingsmyndigheten, Inköpscentraler eller andra stora myndigheter som har denna funktionen idag.