Den linjära ekonomin utgår från att man tillverkar en produkt, säljer den, den används den går sönder och därefter skotas. Den linjära ekonomis baksida innebär bl.a. att produkter slutar som skräp i naturen, eller i vissa delar av världen på stora soptippar. I en cirkulär ekonomi så används materialen mer effektivt och under en längre tid. När produkten inte går att reparera eller underhållas eller delvis förnyas så skrotas den på ett sådant sätt att de material produkten består av blir så rena att de kan användas för nytillverkning av produkter. Detta innebär att jordens resurser kan användas effektivt och att avfallsmängderna minskar.
Teknikföretagens medlemmar fokuserar på att skapa och tillhandahålla produkter som ofta består av metaller som stål, koppar och aluminium och plaster vilka i allt högre utsträckning är återanvända när så är möjligt med tanke på tillgång och tekniska krav. Modulariserad design möjliggör längre livslängder och uppgraderingar till mer effektiv drift. Många av produkterna har mycket lång livslängd – dvs mer än 15 år – med höga krav på driftsäkerhet. Digitalisering är ett mycket viktigt verktyg för att nå ökad cirkuläritet.
Sammantaget, har denna typ av produkter goda tekniska möjligheter att utvecklas för att bidra till en mer cirkulär ekonomi och till resurseffektivisering. De miljöeffekter som resurseffektiviseringen främst kan leda till är minskad klimatpåverkan och minskad avfallsgenerering.
Sverige behöver en tydlig vision
Sverige behöver en vision som tydliggör att cirkulär ekonomi är ett verktyg för att göra Sverige hållbart. Värdet av materiella flöden behöver öka samtidigt som energianvändning minimeras, miljöföroreningar minskas och förluster i form av avfall upphör. Visionen bör leda till ökat affärsvärde och innovation. En sådan vision skapar tydlighet och motiv till handling.
Strategin för cirkulär ekonomin måste bygga på smarta investeringar
Den kommande strategin för en cirkulär ekonomi bör bygga på investeringar och incitament, innovation och digitalisering, regelförbättring och samt skapandet av internationella ramverk. Staten måste uppmuntra och efterfråga breda och utmanande samarbeten samt tvärsektoriella aktiviteter där både politiska beslutsfattare, företag och andra aktörer deltar. Det är viktigt att etablera offentliga och privata satsningar som ska skapa ett högre materialvärde och bättre energieffektivitet genom digitalisering och innovation. Dessa åtgärder kommer också att stimulera nya affärsmodeller.
Stöd till inkubatorer och demonstationssanläggningar är viktiga åtgärder – dessa verksamheter förverkligar praktisk innovation. De strategiska innovationsprogrammen är ryggraden i svensk innovationssatsning – säkerställ att alla programmen hanterar hållbarhetsfrågor som resurseffektivitet och cirkuläritet.
Kommuner, regioner och statliga myndigheter kan använda funktionsupphandling, innovationsupphandling samt demonstrationsanläggningar i större skala för att skapa cirkulära lösningar. Offentlig sektor kan föregå med gott exempel genom att avyttring av gammalt material ska göras med ambitionen att materialet ska återanvändas.
Cirkulär ekonomi innebär ökad resurseffektivitet varför regeringen bör initiera en utredning i syfte att ställa om till mer energieffektiv teknik genom ett nationellt mål och där det ingår att den gamla utrustningen ska separeras till rena materialflöden. Kring detta mål kan samarbetsprojekt skapas i syfte att skapa teknikutveckling för återvinning av komplexa material.
Öka Sveriges engagemang i det internationella samarbetet
Incitamenten för utveckling mot hållbara resursflöden kan stärkas genom att begreppet planetära gränser* accepteras internationellt, detta kan ske inom ramen för SDG arbetet. Det kommer att skapa en samsyn om åtgärder i internationella avtal där målet bör vara att de planetära gränserna sätter ramen för den globala resursförbrukningen. Sverige måste också vara aktiva i internationella samarbeten för att säkerställa att produktion av råvaror oberoende av land leder till minimalt med utsläpp. Långsiktigt behöver resursförbrukning prissättas genom internationella avtal.
EU:s marknad måste på sikt gälla alla resurser – även avfall. Ge därför Naturvårdsverket i uppdrag att utforma ett framåtsyftande nytt europeiskt avfallsdirektiv som bygger på begreppet cirkulär ekonomi.
Sverige bör etablera samarbete med de länder som fortfarande deponerar avfall och bidra med kunnande och exportstöd för att skapa möjlighet till att deponering upphör. Sverige som exportnation kan stärkas på detta område. Cirkulära ekosystem som innefattar internationella leverantörer, tillverkare och slutförbrukare, alla dessa aktörers samarbete är en förutsättning för cirkuläritet.
Öka satsningarna på kunskap, metoder och verktyg
För att klara denna omställning krävs ökade kunskaper och kompetensutveckling. Hållbarhetsfrågor behöver vara en central del i utbildningssystemen, särskilt inom utbildningar med fokus på handel och ekonomi.
Den framtida konkurrenskraften internationellt kommer att behöva styras av ett minimerat miljöavtryck för produktion och tjänster, därför behövs ökad kunskap om livscykelanalyser. Stärk därför satsningarna på Swedish Life Cycle center så att det finns goda möjligheter för företag och offentlig sektor att få kunskap och hjälp att genomföra livscykelanalyser för sina verksamheter och produkter.
Ge SCB ett tydligt uppdrag att utveckla en gemensam terminologi och tydliga mål behövs som kan ge vägledning om Sverige och EU är på rätt väg. Det behövs ett fåtal tydliga, transparanta och mätbara nyckeltal och delmål uppnås rätt fokus i detta arbete.
Även nyskapade centrum för substitution kan ges en roll i att skapa materialflöden som inte innehåller farliga substanser.
*Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet, Steffen, W, Richardson, K, Rockström, J et al. Science 13 Feb 2015: Vol. 347
